Torsdag
Har inlett denna dag med att ringa ett par viktiga samtal, betala räkningar och söka fyra jobb via nätet. Har även skrivit lite på mitt personliga brev och gjort vissa ändringar.
Vad mer kan man göra ?
Jag har sökt jobb som lärare, elevassistent, vårdbiträde, säljare, affärsbiträde... På ams sa de att jag hade goda chanser att få ett jobb. Hoppas att det stämmer, men man måste ligga på och söka massa,massa och tänka sig vad som helst. Faktum är att jag hellre ser mig jobba som personlig assistent än som lärare. Det känns inte lika stressigt och jobbigt.
Det märktes att damen på ams inte visste vem jag är eller vad jag har gått igenom, då hon föreslog att jag skulle jobba 50 % och studera samtidigt. Det är det nog inte många som klarar... dessutom har man ju praktik största delen av kursen jag har kvar... Och jag vill INTE behöva flytta till Karlstad. Jag vill vara här hemma, där det känns tryggt och bra och jag känner igen mig... Men visst, jag kanske blir tvungen att flytta... Det är inte så att det haglar jobb direkt.. Jag har inte fått något löfte om nya intervjuer så allt står rätt stilla just nu.
Hmm, vad händer mer ? Sannerligen inte mycket. Mesta tiden ägnar jag åt att sitta och vara avundsjuk, då jag surfar på facebook en stor del av min tid och där surfar in på alla möjliga gamla skolkamraters sidor. Sidor på vilka jag får reda på att de har gjort så mycket mer med sina liv än vad jag har. Att de går på fina skolor, reser, är med i showgrupper, fortfarande håller på med teater, har kommit långt. Det känns så jobbigt att det inte blev någonting av mig..
Jaja, jag vet att jag inte får tänka så. Man blir vad man blir utifrån de förutsättningar man har och mina förutsättningar var inte de bästa. Så är det. Jag kan iallafall glädja mig åt det lilla. Små framsteg man gjort här och där..
Vem säger att man är en mycket lyckligare människa om man jobbar inom show business ?
Alltså jag vill inte förstöra din världsbild kring personlig assistentjobbet men att det inte skulle vara stressigt och mindre krävande än lärarjobb det är nog inte helt sant. Det beror väldigt mkt på vem man får jobba med och hur man går ihop som människor, vad personen har för behov osv. Det som är "lättare" är väl att man har en person att koncentrera sig på och inte en massa pappersarbete och planering.
Vad gäller att känna sig avundsjuk så tror jag det är bättre att göra något. Du är inte 87 år Malin, du är 28 år och du har livet framför dig. du kan göra ganska mkt men du får skynda långsamt utefter dina förutsättningar.
Lycka till med jobbsökandet!
Glöm inte ringa till företagen! Maila kan man göra i en hel evighet utan att det händer något. Ring och visa att du är intresserad av jobbet! (Är du inte det så låtsas :P)
