Jag ska aldrig mer dricka mig full
Det är konstaterat nu. Det SKA jag aldrig mer göra.
Nu när jag jobbar är helgerna så mycket viktigare och jag vill verkligen njuta av helgerna och utnyttja dem så mycket som möjligt. Jag och Johan var hemma hos mina föräldrar och käkade lunch, tittade på vårtecken och promenerade lite. Sedan drog vi vid halv åtta och blev sjukt festsugna när vi såg folk sitta och festa i vårsolen i alla hörn. En tjej från vänsterpartitet ville också festa och vi hamnade på bishops, och drack och drack och pratade. Allt hade varit hur trevligt som helst om inte hennes knäppa arbetskompis dök upp. Jag tyckte att han satt lite för nära mig och sa till om det... Det skulle jag aldrig ha gjort. Han rev upp himmel och jord och blev så inni helvete förbannad. Han skulle ta mitt namn och anmäla mig och ta upp mig som ett fall på socialen och allt var det var, för jag var ju inte riktigt riktig i huvudet tyckte han. Han spillde ut en hel öl i mitt knä med vilje. Moget. Han var typ 50-60 år.
Sedan blev det lite missförstånd mellan mig och min älskade också. Och så tappade jag bort en lång sekvens ur minnet. Jag minns inte vad jag sa och vad jag gjorde... Idag är med andra ord ingen rolig dag. Jag är bakis och känner mig sådär sorgesam som jag inte sällan gör dagen efter.
Nej lagom är bäst. Man kan gå ut och faktiskt ta EN öl. Det är förjävla dyrt med öl och allting. Så det är bara vansinne att dricka sig full egentligen och inte bra heller när man går på medecin som jag gör. Så... Aldrig mera full. Nu är det bestämt. Det finns andra nöjen man kan ägna sig åt. Måste bara hitta dem. Nu tror jag att jag ska ta mig en cykeltur om jag orkar, så jäkla trött på facebook och nätet. Men Johan tröttnar aldrig på sina dataspel så jag kan inte göra något med honom. Det är så det är, det är inte mer med det . Min bror och min pappa är ju precis likadana, data,data,data.
Jag älskar dem ändå, alla tre.
Nu när jag jobbar är helgerna så mycket viktigare och jag vill verkligen njuta av helgerna och utnyttja dem så mycket som möjligt. Jag och Johan var hemma hos mina föräldrar och käkade lunch, tittade på vårtecken och promenerade lite. Sedan drog vi vid halv åtta och blev sjukt festsugna när vi såg folk sitta och festa i vårsolen i alla hörn. En tjej från vänsterpartitet ville också festa och vi hamnade på bishops, och drack och drack och pratade. Allt hade varit hur trevligt som helst om inte hennes knäppa arbetskompis dök upp. Jag tyckte att han satt lite för nära mig och sa till om det... Det skulle jag aldrig ha gjort. Han rev upp himmel och jord och blev så inni helvete förbannad. Han skulle ta mitt namn och anmäla mig och ta upp mig som ett fall på socialen och allt var det var, för jag var ju inte riktigt riktig i huvudet tyckte han. Han spillde ut en hel öl i mitt knä med vilje. Moget. Han var typ 50-60 år.
Sedan blev det lite missförstånd mellan mig och min älskade också. Och så tappade jag bort en lång sekvens ur minnet. Jag minns inte vad jag sa och vad jag gjorde... Idag är med andra ord ingen rolig dag. Jag är bakis och känner mig sådär sorgesam som jag inte sällan gör dagen efter.
Nej lagom är bäst. Man kan gå ut och faktiskt ta EN öl. Det är förjävla dyrt med öl och allting. Så det är bara vansinne att dricka sig full egentligen och inte bra heller när man går på medecin som jag gör. Så... Aldrig mera full. Nu är det bestämt. Det finns andra nöjen man kan ägna sig åt. Måste bara hitta dem. Nu tror jag att jag ska ta mig en cykeltur om jag orkar, så jäkla trött på facebook och nätet. Men Johan tröttnar aldrig på sina dataspel så jag kan inte göra något med honom. Det är så det är, det är inte mer med det . Min bror och min pappa är ju precis likadana, data,data,data.
Jag älskar dem ändå, alla tre.
Kommentarer
Trackback
