Om att inte veta vad fan man vill...

Jag vet verkligen inte vad jag vill.
Jag är i ett extremt förvirrat och ovisst stadie just nu.
Allt är alla andras fel
Och mitt
Men mest alla andra ;)
Emma och Brita och Fredrik och company för allt deras tjat om att läraryrket inte är något för mig. När mina föräldrar och flera av mina vänner sagt att jag visst kan bli lärare. Jag har läst fyra år eller om det är mer på lärarprogrammet. Jag har 300 000 i studiskulder. Ska det inte BLI något av det ? Ska jag betala av mina studieskulder med pengar jag fått av att sitta hemma vid min dator med ett headset och ställa massa frågor till främlingar, 90 spänn i timmen och dessutom inga arbetskompisar. Ska jag skaffa mig en ny utbildning, leva på mina föräldrar, tills jag är skyldig DOM 300 000 också. Vilket jag väl nära på är vid det här laget. Det verkar som om mina enda möjligheter är att jobba med ett jäkla skitjobb som jag verkligen inte trivs med bara för att få in en liten slant så jag slipper tigga av föräldrarna, vilket visserligen är guld värt, men ändå...
Jag gjorde rätt val en gång men jag sjabblade bort det.
Jag gjorde fel val också
Å andra sidan, hade jag valt informatör eller personalvetare eller något av de andra som jag funderade mellan innan jag slutligen valde lärare så kan jag ge mig fan på att det hade blivit något strul där också.
Jag hade kanske bränt ut mig då med och suttit och sagt i efterhand att PERSONALVETARE det är världens svåraste  yrke och det är alldeles för tufft för mig.
Vad ska jag göra då ?
Vad är JAG ämnad för ?
Vissa människor är liksom skapta för det de gör. Jag kan inte se Nina som något annat än småskolelärare, Eva som något annat än bibliotekarie eller Johans mamma som något annat än socionom.
Men jag är skapt till att vara arbetslös och schemalägga dagarna efter när jag ska tvätta och laga mat , det kan vara nog så viktigt. Så att jag kan spendera ändlösa timmar åt att sitta på internet, facebooka och kolla runt på alla möjliga bloggar. Det är nog det jag är skapt för.
Fast det finns alla möjliga yrken jag skulle kunna tänka mig, det är bara det att då måste man ha gått något yrkesgymnasie och inte flummiga estetiska som jag mitt dumhuvud fick för mig att jag skulle gå på. Jobba i en affär t.ex. det skulle jag kunna tänka mig.
Bara det att de anställer inte sådana som mig.
Därför att jag kan inte svara på "vad som kännetecknar en god service".

Kommentarer
Postat av: S.K

Det är den du är som gör att just du skulle passa som lärare. Allt måste inte bli perfekt man kan vara en bra lärare ändå.



Du kanske behöver samla ihop dig själv och ta det lugnt ett tag. Men jag tror visst att du kan bli lärare om du vill! Vill du det? Det du kan tänka kan du också göra :)Men det viktigaste är att du gör vad du vill!



kraam

2011-04-06 @ 12:05:57
Postat av: Sofia

Åh, Malin! Jag känner PRECIS EXAKT likadant! :( Det gör mig lamslagen och deprimerad. Vi borde ta en fika nån dag.

2011-04-29 @ 09:26:35
Postat av: Malin

Jajamen Sofia! jag tar gärna en fika :)

2011-05-15 @ 16:55:24
URL: http://uddatjejen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0