Vad ska du bliii....
Jag lever ett lugnt liv på Rundeln 19 i Borås.
Jag och min Johan gosar och pussas och säger söta saker till varandra varvat med att var och en sköter sina liv. Jag har fler ärenden som jag springer på . Iom att jag har några kompisar, föräldrar och kontakter i öppenvården. Fortfarande efter tre år behöver jag sådana kontakter. Men det är som de säger, tre år är ingen lång tid. Sedan har jag ju fått jobb med, så jag sitter med det under eftermiddagarna numera också. Men jag har bestämt att får jag så är jag kvar där fram till sommaren, om jag lyckas få jobb inom vården, för då får jag kanske börja gå på timmar och så till hösten. Lite osäker tillvaro dock. Sedan kan hända att jag söker jobb på Sifo också. Visserligen är väl syrran lite kluven till det, men jag tycker det verkar bättre än imri. Dessutom har jag kommit fram till att den dag jag är så pass friskförklarad så jag kan sluta med min medecin, den dagen kan jag också börja plugga. För något ska jag plugga. Vad vet jag inte. Kanske att jag läser suicidprevention. För att äntligen göra lite upprättelse och verkligen hjälpa människor på riktigt. Jag har många drömmar, alla drömmar går inte att förverkliga genom att arbeta som lärare. Även om det är ett roligt, trevligt och viktigt yrke.
Sedan har jag ändrat mig gällande ganska mycket. Som t.ex. är det verkligen så att jag inte skulle klara att arbeta som lärare ? Att jag är fullständigt inkapabel till det ? Jag vet inte om jag har lyssnat för mycket på Emma. Emma har ju alltid försökt halka in på det spåret, att jag som blivit mobbad inte borde trivas i en skolmiljö.
ÄR det inte så ? Är det inte så Malin ? Borde inte du hålla dig så långt ifrån skolans värld som möjligt ?
Men det är ju lätt för dig att säga, som inte har en jävla massa studieskulder och en massa lärarprogramspoäng som alltså är bortkastade. Det känns inte kul.
Och jag kan inget om svenska, har sjukt dåligt självförtroende där.
Även om jag inser många gånger att jag har starkare kunskaper än många andra faktiskt har.
Bara en sådan sak, jag har hittills haft alla rätt på "Är du smartare än en femteklassare".
Tänk den där tävlanden som trodde att "än så är det långt till vår, innan rönn i blomman står" kom från höga visan! Och min kompis visste inte ens vad höga visan var.
så NÅGOT har man väl lärt sig trots allt...
Jag och min Johan gosar och pussas och säger söta saker till varandra varvat med att var och en sköter sina liv. Jag har fler ärenden som jag springer på . Iom att jag har några kompisar, föräldrar och kontakter i öppenvården. Fortfarande efter tre år behöver jag sådana kontakter. Men det är som de säger, tre år är ingen lång tid. Sedan har jag ju fått jobb med, så jag sitter med det under eftermiddagarna numera också. Men jag har bestämt att får jag så är jag kvar där fram till sommaren, om jag lyckas få jobb inom vården, för då får jag kanske börja gå på timmar och så till hösten. Lite osäker tillvaro dock. Sedan kan hända att jag söker jobb på Sifo också. Visserligen är väl syrran lite kluven till det, men jag tycker det verkar bättre än imri. Dessutom har jag kommit fram till att den dag jag är så pass friskförklarad så jag kan sluta med min medecin, den dagen kan jag också börja plugga. För något ska jag plugga. Vad vet jag inte. Kanske att jag läser suicidprevention. För att äntligen göra lite upprättelse och verkligen hjälpa människor på riktigt. Jag har många drömmar, alla drömmar går inte att förverkliga genom att arbeta som lärare. Även om det är ett roligt, trevligt och viktigt yrke.
Sedan har jag ändrat mig gällande ganska mycket. Som t.ex. är det verkligen så att jag inte skulle klara att arbeta som lärare ? Att jag är fullständigt inkapabel till det ? Jag vet inte om jag har lyssnat för mycket på Emma. Emma har ju alltid försökt halka in på det spåret, att jag som blivit mobbad inte borde trivas i en skolmiljö.
ÄR det inte så ? Är det inte så Malin ? Borde inte du hålla dig så långt ifrån skolans värld som möjligt ?
Men det är ju lätt för dig att säga, som inte har en jävla massa studieskulder och en massa lärarprogramspoäng som alltså är bortkastade. Det känns inte kul.
Och jag kan inget om svenska, har sjukt dåligt självförtroende där.
Även om jag inser många gånger att jag har starkare kunskaper än många andra faktiskt har.
Bara en sådan sak, jag har hittills haft alla rätt på "Är du smartare än en femteklassare".
Tänk den där tävlanden som trodde att "än så är det långt till vår, innan rönn i blomman står" kom från höga visan! Och min kompis visste inte ens vad höga visan var.
så NÅGOT har man väl lärt sig trots allt...
Kommentarer
Trackback
