Det där med första intrycket...

2005 bodde jag i en korridor i Karlstad och pluggade vid universitetet. Jag var en engagerad student, åtminstone i fritiden med diverse föreningar och olika roliga saker.
Det var under nollningsperioden och jag var engagerad i nollningen samtidigt som jag repade spexets nollespex varje eftermiddag. Plus att jag pluggade heltid, jag måste säga att jag är rätt imponerad över mig själv. Iallafall så var jag på studentpuben Bunkern på onsdags eller torsdags kvällen och pratade, bara helt kort, med en tjej där. Mest för att hon hängde med en annan tjej som varit min fadder föregående höst och som är en underbar människa. Emelie heter hon och jag är rätt ledsen för att vi aldrig lärt känna varandra ordentligt. Jag tror att det är någonting som inte riktigt klaffar oss emellan helt enkelt, vad vet jag inte. Kanske att hon har en så mycket högre mognadsnivå än jag.
Iallafall, jag såg den där tjejen bara helt kort, men dagen efter såg jag henne i korridoren nedanför.
"Bor du här ?" frågade jag
"Ja.. jag bor här" sa hon, och gjorde en märklig min.
Jag kände att jag fick ont i magen och blev rädd och orolig att jag hade dykt på fel person. Det kändes pinsamt och jag visste inte var jag skulle ta vägen, så jag sa bara.
"jag kände igen dig", sedan försvann jag.
Detta är en historia som tjejen i fråga har återberättat för andra människor ett flertal gånger. Jag undrar vad folk fått för intryck av mig av den historien ? Jag undrar vad hon fick för intryck av mig när jag gjorde som jag gjorde ?
Jag har iallafall bett om ursäkt. Jag är rätt knäpp ibland om man säger så. Särskilt när den där känslan av att ha gjort bort sig sänker sig över mig.
I onsdags träffade jag nya människor, och jag TROR inte att jag gjorde bort mig eller skrämde dem på något sätt. Men jag vet inte. Jag föll in i den gamla vanliga avbrytningsfällan. Jag är otroligt bra på att avbryta, jag vet aldrig när det finns tid över för mig att fälla in en replik. Det är något jag måste öva på.

Igår
sökte jag 3 jobb
besökte jag 1 polisstation
lagade jag 1 måltid
skrev jag 1 insändare
hängde jag en massa på facebook
pratade jag inte med Johan på telefon men väl på sms och facebook
pratade jag med 3
fick jag nya facebookvänner
handlade jag
hämtade jag ut en biljett till tåget
var jag arg på systemet
hittade jag inte vad jag skulle på nätet
planerade jag för morgondagen
kände jag de gamla vanliga känslorna
typ så

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0