uddatjejen

Jag vet av erfarenhet att man inte ska skriva någonting på nätet.
Eller jo, någonting kan man väl skriva men vissa saker är väldigt dumt att man skriver om.
Jag har ju tystnadsplikt och allt möjligt.
Men en sak kan jag iallafall skriva och det är att jag har ganska svårt för att slappna av nu för jag oroar mig över en grej. Jag försöker dock säga åt mig själv att det inte är någon idé att oroa sig, för det LÖSER sig. Men vissa saker är så jävla orättvisa.
Vissa glider genom livet på en räkmacka, andra får slita som djur. Jag, i min tur, har så fruktansvärt svårt för att memorera saker, att komma ihåg hur någon vill ha det. För de vill ju ha det på ett särskilt sätt, de gamla och de funktionshindrade.  Sedan ska vissa saker göras på ett särskilt sätt och jag har så svårt för att komma ihåg och för att veta hur. Jag tänker så oerhört långsamt och är så upptagen med att oroa mig och det ena med det tredje. Ja, fy fan.
Igår kände jag mig sjukt nöjd, inte minst över andraplatsen på imri! idag känner jag mig fail.
Och så allt annat som drar i mig.
Ska ut idag, ska vara i gbg hela dagen imorgon, en massa sociala saker. Och jag har fått så svårt för sociala saker, på ett jobbigt,psykiskt sätt. Inte här i lägenheten, men att vara ute. Jag tyckte t.o.m att det var jobbigt att träffa mina föräldrar härom sistens. De som brukar bidra med att jag blir alldeles lugn i hela mig.  Det är väl mitt nätberoende, jag kan väl inte vara lugn om jag inte får sitta på nätet. Som en drogavvänjning, haha.
Nej jag vet inte vad det är.