uddatjejen

Som t.ex. när det kommer till försörjning. Var är den värld som är anpassad efter sådana som mig ? Sådana veltrasor som inte visste vad sjutton de skulle bli när det blev stora och inte heller hade insikt i vad som var möjligt, vad som var möjligt utan att vara tvungen att slå sig själv sönder och samman. Vilket jag inte hade ork till. Jag började läsa kulturvetenskap direkt efter studenten och trots att jag var tveksam ända från början, tog det mig 2 år innan jag insåg att det här var ingen grund att stå på. Det var slöseri med tid för det här skulle jag inte få något jobb av. Jag sökte istället till någonting där jag trodde att jag var garanterad jobb, nämligen lärarprogrammet, tänk så många gånger jag har sjungit med Lars Winnerbäck och hållt med om varje ord : " Hon som ägnade all sin tid till någonting hon inte ville bli, för det var bara där det fanns en plats".  Men jag lärde mig att tycka om det mer och mer och inför slutpraktiken 2008 kände jag mig övertygad om att jag ville bli lärare och att jag passade som lärare. Tyvärr sa kroppen annorlunda. Min kropp klarar inte stress. Vad det beror på är rätt svårt att säga, det är inte utrett än, men jag har dålig koncentration och klarar inte stress.  Jag tog upp lärarstudierna ytterligare en gång, jag började läsa religion i Växjö eftersom jag ansåg mig mera anställningsbar med två riktiga ämnen, istället för det där flummiga, diffusa kulturvetenskap som jag har förutom svenskan. Det barkade åt skogen för jag hade ingen koncentrationsförmåga, jag klarade inte att plugga, efter tre underkända tentor på raken insåg jag att det hela var ohållbart så jag hoppade av.
Val, dessa val, jag har gjort fel hur många gånger som helst. Det är skitfrustrerande det här med val. Jag vill verkligen få ett ordentligt och bra jobb som jag trivs med, men det tycks omöjligt.
Man får bara ta csn 240 veckor i Sverige. Jag skulle så mycket behöva ett eller två år till så jag skulle kunna läsa till något vettigt. Men det har skitit sig. Det är kört. Det går inte. Och jag blir så förbannad på systemet. Detta är nämligen kontentan, summan av kardemumman av ett samhälle som inte är så bra som det skulle kunna vara.

1. Jag fick ingen diagnos när jag var liten som hade kunnat hjälpa mig att klara av skolan bättre, och få bättre självförtroende.
2. Jag fick ingen hjälp mot alla mobbare som ytterligare sänkte mitt självförtroende
3. Jag fick ingen ordentlig studievägledning som hjälpte mig till rätt gymnasieval
4. Jag fick ingen ordentlig studievägledning som hjälpte mig att göra rätt val efter gymnasiet
5. Det fanns inga jobb man kunde ta direkt efter studenten utan man var i stort sett tvungen att studera
6. Utbildningen var flummig och kunde inte ge några jobb
7. Lärarutbildningen var alldeles för ojämn i sin utformning. Pendlade ständigt mellan för lätt och för hård utbildning.
8. Slutpraktiken ska inte behöva gå så käpprakt åt helvete som den gick för mig
9. Folk skulle ha upptäckt betydligt tidigare att det var någonting som inte stämde
10. Man ska få lov att ta csn för längre tid.

Eller hur ?