Sömnhelvete

Ja men det är ju perfeeekt... Andra arbetsveckan och sjuk. Gick inte till jobbet idag. Surt. Men ibland känner jag att det hade vart skönt att inte jobba..fast egentligen tycker jag väl tvärtom...Vet inte vad jag tycker. Kanske att man skulle ha ett roligare jobb som man trivdes mer med, men var hittar man det ? Jag har haft en uppsjö av olika jobb men inget känns klockrent. Det här är egentligen det som har känts bäst, men jag vet inte hur länge jag kan vara kvar eller om det finns minsta chans till tillsvidaretjänst. Lite tidigt att spekulera i det nu. Den gångna helgen gjorde inte precis att man längtade mindre efter barn heller. Jag var väl typ den enda på stället som inte har några barn, kändes det som. Och månad efter månad utan ägglossning går. Jag har nog inte haft någon på flera år, om jag nu någonsin har haft någon över huvud taget.
Detta är mina deppkavalkader
mina deppmemoarer
Här får ni ta del av mitt liv
och det är inte alltid det skiner
MEN
det har blivit mycket bättre
Egentligen, men inatt sov jag jättekonstigt och jag hade skitskumma och väldigt jobbiga drömmar,   psychodrömmar. Och hela dagen har jag suttit och våndats inför nästa natt, jag vill inte drömma att jag sitter fast med en av de andra patienterna från avdelningen, att han våldtar mig och att han har dödat min pojkvän. Men det värsta var att när jag vaknade så hade jag jättesvårt för att komma till ro igen och att inte tro på den konstiga drömmen. Antagligen finns det väl en naturlig förklaring,  men jag kan inte ha det på det här viset.
 
När ska det vara slut?
Finns det inget slut ?
 
Det måste det ju finnas.
Jag har satt mig själv i en jävligt dum sits. Jag vet att jag har gjort helt fel när det kommer till vissa punkter. Som det där med sömntabletterna. Det är det som är mitt största bryderi. Sömnhelvete.
*suck*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0