uddatjejen

Ibland kan jag tänka att jag är en så förbannat misslyckad människa. Men så försöker jag tänka som min psykolog säger att jag ska tänka... Vara glad för det jag har och det jag har övervunnit och det jag kommer att övervinna, hinder jag hoppar över varje dag. Saker jag faktiskt bemästrar och kommer att bemästra. Försöker tänka att det i slutändan är så oerhört lite som skiljer... För det är verkligen det, det kan skilja på så otroligt små mariginaler. Vi som vinner är vi som faktiskt kan klara av att bete oss som folk, som faktiskt blir omtyckta vart vi nu går, som kan ro saker i land utan att trampa folk på tårna. Sådant diskuterar jag en hel del med Johan, han tycker det är ett oattraktivt drag att trampa folk på tårna bara för att man själv ska fram, och sådan har jag aldrig varit. Det är inte det som är de viktiga värdena i livet.

Så...Jag ska sluta tänka att jag är misslyckad som inte blev något inom teatern, musiken, konsten, politiken eller allt annat som jag har pysslat med, som inte blev lärare. Jag har faktiskt testat på mer än de flesta ändå. Jag har testat förskola, äldreboende, högskola, fabrik, telefonintervjuare, nu reception. Jag har överlevt det hela. Jag har testat att vara overallsfestare deluxe med allt vad det innebär. Jag har varit på de roligaste festerna som någonsin kommer att besökas av någon, för att det är vad jag själv har gjort det till också. Jag har haft de roligaste vännerna, jag har varit vän med underbara människor som jag ser upp till och verkligen aktar. Folk som är renhjärtade, helhjärtade, står upp för sina ideal, som inte trampar på någon. Jag tänker på människor som E, A, K, A, B, C... Ja strunt samma, ta åt dig om du vill, för läser du min blogg så är du min vän och kommer alltid vara det. Och förlåt för alla jävla pengagräl... En sak har jag lärt mig, lägg dig aldrig i någon annans ekonomi, oavsett från vilket håll.